Varför passar inte IKT-klossarna i UHU-hålen?





En analys av hur IKT förhåller sig till UHU utifrån skolans styrdokument.

av Petter Lantz



Sammandrag

I den här uppsatsen försöker jag analysera hur digitaliseringen av skolan förhåller sig till arbetet med hållbar utveckling samt belysa konsekvenserna av detta förhållande. Jag försöker också reda ut vad begreppen IKT och UHU egentligen innebär då jag befarar att digitaliseringen av skolan i sin nuvarande form kan visa sig vara varken utvecklande eller hållbar. Resultaten visar att bland annat att läroplanerna inte alls efterfrågar den enorma mängd datorer som sprids på våra skolor utan snarare manar till en mindre aggressiv hållning. I dokumenten saknas däremot den kraft som ett styrmedel borde ha för att kunna motverka de negativa sidorna av den rovdrift som en stor arena av skolbarn kan väcka på en hungrig IKT-marknad.



1. Inledning

Jag praktiserade på en skola i en Göteborgsförort för några år sedan då det plötsligt meddelades att alla lärarstudenter skulle infinna sig på någon slags informationsmöte. Jag fick omgående en stark känsla av att mötet endast handlade om att sälja in Apples läsplattor och dessutom på ett närmast aggressivt sätt. För mig var detta en ny och ganska obekväm upplevelse i skolsammanhang. Den blev inte bättre av att ingen annan tycktes reagera. Jag kände en plötslig oro för att den här typen av Tupperware-party i skolmiljö skulle ha blivit normal medan jag vände ryggen till. Jag hade precis läst en larmrapport om tillståndet i Apples fabriker och lade ihop allt i en mardrömsvision där världens alla skolungdomar satt med varsin läsplatta och krävde att få byta ut den mot en nyare modell samtidigt som berget av kasserade läsplattor växte i bakgrunden.

Eftersom jag länge varit engagerad i arbete för hållbar utveckling och samtidigt tyckt mig uppleva informationsteknikens starkt positiva potential i sammanhanget fick jag i och med nämnda upplevelse en tankeställare. Att digitaliseringsarbetet och arbetet för hållbar utveckling följer samma spår var inte längre självklart.

Då det har varit fastlagt och överenskommet på högsta ort sedan regeringen Persson (Regeringen 2004:5) att hållbar utveckling är ”det övergripande målet för regeringens politik” så ser jag det som en logisk följd att även underordnade direktiv som digitalisering i skolan bör genomsyras av detta.

I den här uppsatsen vill jag ta reda på vad som faktiskt står i de dokument som ligger till grund för arbetet med både hållbar utveckling och digitalisering i skolan. Jag vill också reda ut vad som kan tänkas ligga bakom dessa direktiv eftersom jag uppriktigt tror att det är ett samhällsproblem om digitaliseringen av skolan i sin nuvarande form skulle visa sig vara varken utvecklande eller hållbar.



2. Syfte

Den främsta anledningen till mitt ämnesval är en önskan att kunna presentera handfasta exempel på hur arbetet med informations- och kommunikationsteknologi, fortsättningsvis förkortat IKT, i skolan kan bli mer sammankopplat till dels undervisningen om hållbar utveckling och dels samhället i stort. För att detta skall bli realiserbart krävs vetenskapliga argument för att något behöver åtgärdas i förhållandet mellan IKT och undervisning för hållbar utveckling, fortsättningsvis förkortat UHU, och syftet med uppsatsen är att hitta sådana argument, i hopp om att skapa en pedagogisk plattform när det gäller dessa frågor.



3. Frågeställningar

Det jag vill ta reda på är på vilka sätt IKT-satsningen, såsom den uttrycks i styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet, kan sägas bidra till en hållbar utveckling och på vilka sätt den kan sägas motverka densamma. Jag vill också veta om det kan ligga en motsättning inom den etablerade definitionen av begreppet hållbar utveckling när det gäller dess applicering på IKT. Kan det finnas en alternativ formulering eller tolkning av hållbar utveckling som är bättre anpassad för IKT i skolan?



4. Material och metod

Detta kapitel var en av anledningarna till att denna uppsats blev underkänd. Det utgår ...



5. Bakgrund

Hållbar utveckling är ett begrepp som, i sin nuvarande betydelse, myntades i den så kallade Brundtlandrapporten 1987 (UN 2015) och sedan dess har avhandlats, debatterats och även omformulerats världen runt i forskningsrapporter och uppsatser. Långsamt, oändligt långsamt, börjar innebörden gå upp för oss människor på jorden. Tyvärr märks denna innebörd kanske mest påtagligt i länder som inte har varit med och myntat begreppet i samma utsträckning som de länder vi kallar västvärlden och heller inte kan sägas ha bidragit lika mycket till grundproblemet men som nu börjar känna av följderna i form av stormar och stigande havsnivåer. Att sitta som 48-årig lärarstudent, vilket just i mitt fall innebär att jag gick på samma universitet med samma lärare såväl 1987 som nu 2014, och upptäcka att både miljörörelsens första större globala framsteg och de fatala effekter vi blivit varse först på senare år har utspelats under min utbildningstid, känns en aning svindlande.



5.1. Om begreppet IKT

Parallellt med arbetet för en hållbar utveckling försiggår i stora delar av världen ett idogt arbete med att digitalisera och bereda väg för den nya informationsteknologin, ofta förkortad IT. Numera används den mer heltäckande formuleringen informations- och kommunikationsteknologi eller IKT, och med detta avses alla de digitala verktyg som används mer och mer frekvent i hela samhället, såväl hårdvara som mjukvara. Den nya tekniken har visserligen funnits så länge att den knappast kan kallas ny i alla bemärkelser men sett till dess utvecklingstakt så befinner den sig åtminstone under ständigt förnyelse, och är därigenom i någon mån ständigt oprövad, vilket i betydelse ligger ganska nära ny.



5.2. IKT i skolan

2001 antog Unesco en handlingsplan för att följa upp FN-konventionen om barns rättighet till en grundläggande skolgång av god kvalitet, vilket innefattar utnyttjandet av IKT (Unesco 2008). Som en del av denna plan har utbildningen PIM - Praktisk IT- och mediekompetens, funnits i Sverige för att säkerställa att IKT-kunskaperna bland våra lärare. Utbildningen avvecklades i juli 2013, delvis på grund av att så många lärare redan var tillräckligt kompetenta vilket ju låter betryggande. I Svenska Dagbladet i våras kunde vi däremot läsa att ”Svenska skolor är världsledande på att dela ut datorer, men bland de sämsta på att använda dem” (SVD 2014) och att ”Sverige underkänns på över hälften av punkterna i Digitaliseringskommissionens granskning av it i skolan”. Denna kommission är en myndighet som verkar för att vi skall uppnå regeringens it-politiska mål, att vårt land skall bli världsledande på tillvaratagandet av digitaliseringens möjligheter. En granskning gjord av Skolinspektionen (2012) med rubriken ”Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning” visar en genomgående negativ bild av implementeringen av IKT i dagens skola, eller snarare i undervisningen, då själva tillgången på datorer som sagt är god. På fem år, mellan 2008 och 2013, har antalet datorer per elev i grundskolan fördubblats (Skolverket Pressmeddelande 2013). 2013 hade tre av fyra lärare och var tredje elev på grundskolan tillgång till en egen dator och i stort sett alla lärare på vuxenskola och gymnasium. Att många av dagens skolor, speciellt fria gymnasieskolor, lockar nya elever med erbjudanden om gratis datorer lär knappast ha påverkat kurvan negativt (IT24 2009). Sverige har alltså lyckats bra med grundförutsättningarna för implementeringen av IKT i skolan nämligen att förse elever och lärare med datorer. Enligt Skolverkets pressmeddelande (2013) var dock användningen av IKT i stort sett lika låg 2013 som den var 2008.

5.3. Begreppet en-till-en

En-till-en står för att varje elev har sin en egen dator. Det står inte någonstans i styrdokumenten att en-till-en är en målsättning i sig. Det är upp till kommuner och enskilda skolor att göra bedömningen att styrdokumentens mål enklast uppnås om alla elever har en egen dator. Det finns gott om undersökningar som stöder detta (Hylén 2013). Det finns många fördelar, pedagogiska som ekonomiska, med detta och det verkar nästan pågå en kapplöpning mellan kommunerna om vem som först når en-till-en-målet. På denna hemsida, driven av pedagogen Mattias Davidson, kan utvecklingen följas i realtid för den som vill (http://skoldator.wordpress.com/lista-over-en-till-en-skolor-i-sverige/).

5.4. Om det problematiska med begreppet hållbar utveckling

Begreppet kan enligt originaldefinitionen delas upp i tre sammanvävda aspekter som alla är beroende av varandra, i en slags treenighet. Det är dock inte alltid säkert att de verkar åt samma håll – utvecklingen i fråga bör nämligen vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar på samma gång vilket kan implicera svårigheter (Björneloo 2007:25) (Högskoleverket 2004:15). Det är svårt att tolka både ordet hållbar (sustainable) eller ordet utveckling (developement) utan att vara ense om för vem orden gäller. Avses hållbarhet gälla för marknaden, naturen eller människorna och i så fall vilka människor, de som konsumerar eller de som gräver upp mineraler? Avses utveckling gälla för stora företag som får samhällsmaskineriet att snurra eller kan även tillväxtkritiska idéer kallas utvecklande? Det är inte svårt att tänka sig att Världsbanken och Greenpeace har olika syn på vari det hållbara består (Jonsson 2007:18). Begreppet har således också kritiserats för den möjligen alltför diplomatiska formuleringen. Det lär finnas över 300 definitioner av hållbar utveckling (Jonsson 2007:16) (Dobson 1996), vilket förstås är mycket problematiskt. Denna vaghet kan dock samtidigt innebära att begreppet får det lättare att spridas över världen; det kan verka riskfritt för politiker att använda ett begrepp som så många tycker sig förstå och kan stödja på sitt eget sätt.



    ”The looseness of the concept and its theoretical underpinnings have enabled the use of the phrases ´sustainable development` and ´sustainability` to become de rigueur for politicans...”
    (Hopwood, 2005:40)




5.5. Ett försök till definition av hållbar utveckling

Eftersom analysdelen i denna uppsats bygger på hur text förhåller sig till begreppet hållbar utveckling krävs en något snävare definition än en blandning av ovan nämnda 300. Obestridligt är att HU är ett globalt arbete – att ansvaret för att verka för HU vilar på hela jordens befolkning. Obestridligt är också att HU har med mänsklighetens missbruk av jordens resurser att göra, då detta missbruk skulle kunna utgöra ett reellt hot mot vår gemensamma framtid. HU växte fram när miljöproblemen blev allt tydligare i världen runt 70- och 80-talen (Björneloo 2007:19). Eftersom ett globalt problem gäller alla finns det, implicit men ändå oomtvistligt, ett jämlikhetstema. Det finns också ett tema av solidaritet gentemot kommande generationer men framför allt är förutsättningarna för HU beroende av att de kommande stormakterna Kina, Indien och även den så kallade tredje världen visar solidaritet mot resten av jorden, inklusive sig själva, genom att inte till fullo adaptera den västliga världens rådande livsstil (Persson 2007:50). Detta kräver en solidarisk inställning och kännbara aktioner i gengäld. Tyvärr är detta hypoteser. Även den väl underbyggda och ofta citerade liknelsen att det skulle behövas fyra jordklot om alla hade samma standard som oss i Sverige (Persson 2007:50) är i någon mån hypotetisk, och blir också betraktad som sådan, kanske i ren självbevarelsedrift. För mitt syfte räcker dock denna liknelse utmärkt. Jag väljer på ovanstående grunder att definiera hållbar utveckling som ett globalt samarbete, av absolut nödvändighet präglat av jämlikhet och solidaritet, i syfte att få planetens resurser att räcka till alla dess invånare, vilket motsvarar det ekologiska perspektivet, samtidigt som den totala medel-levnadsstandarden för dess mänskliga invånare ökar, vilket borde motsvara det ekonomiska och det sociala perspektivet. Egentligen borde det stå ’dess samtliga invånare’ men det blir för radikalt då ingen koncensus råder bland världens makthavare angående relationen människor och djur. Att alla människor är lika mycket värda är dock de flesta överens om (FN 1948).



5.6. Utbildning för hållbar utveckling - UHU

Många länder har anammat den omfattande och detaljerade handlingsplanen för hållbar utveckling från FN-konferensen i Rio 1992, kallad Agenda 21. Enligt Björneloo (2007:2) var alla Sveriges kommuner igång med arbetet 1996, och utbildning var, och är fortfarande, en viktig sektor. Utbildning för hållbar utveckling förkortas vanligen UHU. I ett pressmeddelande angående en konferens med utbildningsaktörer och riksdagspolitiker (Uppsala Universitet 2014) framkommer att ledande aktörer inom skola och utbildning vill se en nationell handlingsplan för utbildning för hållbar utveckling (UHU) och att denna blir en del av Skollagen. Men samtidigt som det uppenbarligen pågår ambitiösa satsningar kan vi då och då läsa i undersökningar och rapporter formuleringar som: ”det finns stora brister i implementeringen av undervisning för hållbar utveckling” (Johansson 2007), ”att UHU inte prioriteras” (Dreyer 2006) eller ”Staten brister i att ge grundskolorna förutsättningar för arbetet med hållbar utveckling” (Naturskyddsföreningen 2013:4). Allt som oftast tycks undervisningen för hållbar utveckling stå eller falla med varje enskild lärares utbildning, intresse och tid. (Westöö 2010)



5.7. IKT i relation till hållbar utveckling

Det måste i alla fall råda en viss koncensus mellan uttolkarna på åtminstone några punkter kring en satsning som kommit upp på agendan på nationell nivå runt hela jorden. Jag kan tänka mig att de flesta skriver under på själva innebörden ”en utveckling som tillgodoser nuvarande generationers behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov” (Brundtlandrapporten 1987) även om en viss tolkningsfrihet givetvis gäller betydelsen av ordet ”behov”. De flesta är nog även överens om att hållbar utveckling förutsätter demokrati och kunskap – den sociala aspekten av begreppet (Björneloo 2007:23). Att verka för detta borde innebära att verka för allas rätt att ta del av information. Bland annat har biblioteksföreningar världen runt undertecknat den så kallade Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling:



    ”Vi som har undertecknat detta dokument anser att ökad tillgång till information och kunskap i alla delar av samhället, med stöd av tillgång till informations - och kommunikationsteknik (IKT), ger en grund för hållbar utveckling och förbättrar människors livsvillkor”
    (Lyonförklaringen 2014)


Oavsett nationellt eller globalt perspektiv så blir konklusionen att spridning av informationsteknik är en viktig faktor inom arbetet för en hållbar utveckling. Det skulle kunna innebära att behovet av flygresor till sammanträden jorden runt minskar tack vare mjukvaror som Skype och att varor som kan ha digital form inte behöver skickas i fysisk form så att miljöpåfrestande transporter kan sparas in på. Det skulle också kunna innebära att vi människor i stället, i en exponentiellt stigande kurva, tillverkar och transporterar runt all den tekniska utrusning vi behöver, eller inte behöver, för att skicka och ta emot den lika exponentiellt ökande digitala informationen, med oanade negativa effekter på miljö och människor som följd (Lyrenäs 2010). Möjligen kan en liknande scenario anses utgöra en del av den ekonomiskt hållbara utvecklingen. Det finns absolut fog för att framhålla IKT i samma andetag som hållbar utveckling men det finns också en flytande gräns för när de negativa aspekterna av IKT blir så dominanta att det inte är försvarbart utifrån något hållbarhetsperspektiv.



6. Analys

De styrdokument som är mest relevanta för denna analys är läroplanerna för grundskolan och gymnasiet, nedan kallade Lgr och Lgy. Lgr börjar med kapitlet ”Skolans värdegrund och uppdrag” och Lgy med ” Skolans värdegrund och uppgifter”. Formuleringar i rubriker och brödtexter är i det närmaste identiska i de inledande styckena så när som på att grundskoleversionen av naturliga skäl förhåller sig annorlunda till föräldrars roll. Följande underrubriker motsvarar, om möjligt, de i läroplanerna. När de båda planerna går över till att handla om enskilda spår och ämnen går jag över till en mer resonerande metod i ett försök att få texten mer sammanhängande, dels för att de båda planerna skiljer sig mer härifrån och dels för att karaktären blir mer fragmentarisk och upprepande. Jag kommer också att kommentera IKT utifrån samma vida samhällsperspektiv som förekommer i styrdokumenten vilket innebär att jag dels måste ta hänsyn till IKT-aspekter som tillverkning och avfallshantering (kapitel 10) och dels utreda vad IKT är och vilken roll det har i skolan (kapitel 13).



6.1. Grundläggande värden

De första kapitlen i de båda läroplanerna är i många stycken identiska. En skillnad är att meningen ”Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” bara finns med i läroplanen för gymnasiet. Inte heller de grundläggande värdena är helt identiskt formulerade; i Lgr lyder dessa:
    ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla”
    (Lgr 11:7)


I Lgy däremot är ”solidaritet med svaga och utsatta” formulerat som ”solidaritet mellan människor” (Lgy 2011:5). Jag nämner inte dessa skillnader med huvudsyftet att analytiskt jämföra de båda dokumenten utan mer för att visa på orden faktiskt skiljer sig åt mellan två stycken som är synbarligen identiska och att det mycket väl skulle kunna ha en viss betydelse. I ordvalet som är avsett för de senare åldrarna går det att i dessa skillnader utläsa en hårdare och något mindre solidarisk ton som, om vi antar att hållbar utveckling står för något jämlikt och solidariskt, i så fall skulle visa på ett visst avståndstagande gentemot densamma. Det kan förstås finnas en helt annan förklaring till dessa olikheter men analysen kräver att texten ställs mot hållbar utveckling som ju, enligt uppsatsens definition, har med jämlikhet och solidaritet att göra.



6.2. Förståelse och medmänsklighet

En mening som däremot bara förekommer i Lgy och möjligen är mer relevant i sammanhanget då den påvisar ett tydligt ställningstagande för identifiering med andra länders invånare är:
    ”Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också° det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas.”
    (Lgr 11:5)


Hållbar utveckling är ju en global angelägenhet och förmåga till identifiering utanför den lokala sfären är förstås angeläget.
    ”Politiska beslut i Sverige eller i EU får ofta konsekvenser för fattiga människor i utvecklingsländer. Därför är kärnan i politiken för global utveckling att de politiska beslut som fattas i Sverige också ska ta hänsyn till effekter på fattiga länder och människor. ”
    (Regeringen 2015)




6.3. Skolans uppdrag

Under rubriken skolans uppdrag står det att ”skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället”. De värden som avses är sannolikt samma grundläggande värden som nämns i det första stycket, och kunskaperna som förmedlas formuleras som ”kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället och som utgår från grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som alla omfattas av” (Lgy 2011:6). Här kan en viss dubbeltydighet anas; en gemensam referensram kan ju utgå från någonting helt annat än demokratiska värderingar, eller bättre uttryckt; demokratiska värderingar kan se olika ut beroende på vilken gemensam referensram som för tillfället gäller. Denna formulering har tillkommit sedan förgående läroplan.

Ett citat som ”Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt” implicerar absolut ett behov av färdighet inom IKT då det troligtvis är just den digitala informationstekniken som ligger till grund för formuleringen (IIS 2014), men det påföljande ”Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ” markerar tydligt att de ”förhållanden” som eleverna ska träna sig att granska kan vara både ”komplexa” och befinna sig under ”snabb förändring”. I kombination med följande citat framkommer närmast ett slags direktiv till dagens elever och därmed kommande generationer: ”Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta”. Samhället är mer föränderligt idag än igår och det är till stor del på grund av informationstekniken eller snarare informationsflödet som blivit möjligt tack vara densamma. Detta borde innebära att vi, trots den allt snabbare insupningstakten av nya kunskaper, vet mindre om vår framtid idag än vi gjorde för 20 år sedan, när förändringstakten var långsammare. Det borde också innebära ett större ansvar hos makthavare när det gäller att vara lyhörda för nya kunskaper, rön och normer. Alltså kan en formulering som att skolan ska förmedla ”kunskaper som utgör den gemensamma referensramen i samhället” vara en smula problematisk.

Det kan vara av betydelse att båda läroplanerna främjar entreprenörskap, Lgy fyller även på med företagande och innovationstänkande. Ordet entreprenörskap finns inte i tidigare läroplaner och dess inträde i skolvokabulären kan vara en indikation på en långsam förflyttning av fokus till förmån för det ekonomiska perspektivet av HU.

Vidare framhåller båda läroplanerna fyra viktiga perspektiv som bör anläggas i all undervisning: ett etiskt, ett miljö-, ett internationellt och ett historiskt. Genom miljöperspektivet ska undervisningen ”belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling” (Lgy 2011:7). Det är en intressant formulering som inte direkt manar till att anpassa samhällets funktioner och vårt sätt att leva för att skapa hållbar utveckling men ändå vill belysa möjligheten. Meningen kunde varit starkare formulerad men innehar ändå tillräcklig tyngd för att dess innebörd ska kunna märkas i undervisningen. Hur dessa funktioner belyses och vilka som avses behandlas längre fram i arbetet.



6.4. Kunskaper och lärande

I likhet med ovanstående rader om att belysa funktioner har även nästa stycke ett starkt budskap. ”Elevernas kunskapsutveckling är beroende av om de får möjlighet att se samband. Skolan ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang” (Lgy 2011:8).

Om elever skall beredas möjligheter att se samband, även om dessa inte direkt preciseras, och skolan samtidigt vill verka för en hållbar utveckling, så borde det vara rimligt att samband mellan samhällsfunktioner som nationell digitalisering och direkt ohållbara effekter av densamma faktiskt belyses. (kapitel 6.10.). Det finns egentligen inget som säger att så inte sker, men ansvaret vilar på den enskilde läraren och därmed på vilken norm som för tillfället gäller. Allt eftersom normer ändras får styrdokument uppdateras för att vara så aktuella som möjligt. Mellan läroplanerna för 1994 och 2011 har det som skulle kunna kallas för en slags specifikation av ”människors lika värde”, nämligen listan över de egenskaper människor inte får diskrimineras för, fyllts på med ”könsöverskridande identitet eller uttryck” samt ”ålder” (Lgy 2011:5) för att möta samhällets krav och peka ut riktningen med större tydlighet.



6.5. Övergripande mål och riktlinjer

I avsnittet kunskaper/mål är det främst följande fyra punkter som är relevanta för HU, nämligen att skolan ansvarar för att varje elev
  • har förmåga att kritiskt granska och bedöma det han eller hon ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
  • har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv,
  • kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och
  • kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
(Lgy 2011:10)


Formuleringen ”förmåga att kritiskt granska” innehåller helt enkelt ett erkännande från skolans sida av att det kan finnas fler än ett rätt svar, vilket är mycket viktigt inte minst i komplexa sammanhang som HU, ett ämne som tangerar både livsfrågor och värderingsfrågor.

Den globala aspekten har jag redan varit inne på och återkommer till. Den tredje punkten kommenterar jag utifrån en mer IKT-inriktad vinkel i senare kapitel.

Först i den sista punkten av dessa utvalda vilken även är den sista av hela 18 punkter som utgör kunskapsmålen i läroplanen för gymnasiet (Lgy 2011:10) förekommer ett mer explicit påbud om att använda IKT, även om det här kallas modern teknik. Det ser nästan likadant ut i Lgr. Åtskilligt längre fram i texten i båda läroplanerna står det att rektorn ansvarar för att eleverna har tillgång till ”datorer och andra tekniska hjälpmedel” (Lgy 2011:15).



6.6. Normer och värden

I kapitlet Normer och värden i Lgy finns de tyngsta formuleringarna ur UHU-vinkel. Av sex punkter som avser skolans mål för varje elev berör den första mänskliga rättigheter, de fyra följande handlar om respekt för andra människor och den sista punkten handlar om respekt för miljön. Samtliga punkter har ett tydligt altruistiskt tema som det är viktigt att ha med sig i diskussionen om konsekvenserna av IKT. Altruism genomsyrar även riktlinjerna för alla som arbetar i skolan. I en punkt kan dock en kärvare sida av verkligheten anas, nämligen konflikter mellan altruism och ”faktiska händelser”.
    ”Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser”
(Lgy 2011:12)






6.7. IKT i läroplanerna

Hittills skulle en laglydig och korrekt rektor i princip kunna tillhandahålla en välutrustad datasal, eller två, på sin skola för att leva upp till styrdokumentens förväntningar. Här övergår dock båda läroplanerna till att specificera enskilda ämnen och inriktningar och i planerna för både gymnasiet och grundskolan förekommer uttryck som ”användning av digitala verktyg och medier” i samband med samtliga ämnen. Till och med i det centrala innehållet för årskurs 1-3 ingår det bland annat i svenskämnet att kunna skriva på dator (Lgr 2011:223). Det kan ur denna synvinkel framstå som naturligt att det borde vara lättare för både lärare och elever att uppnå målen om eleverna har tillgång till varsin dator och dessutom har med sig dessa till klassrummet, om inte annat så för att läraren då slipper ansvara för att det finns datorer till hands.

Här inställer sig frågan; Blir det lättare att uppnå målen med en dator per elev? Om det stämmer - skulle de positiva effekterna i så fall bestå i att eleverna får bättre resultat och blir mer upplysta och ansvarstagande samhällsmedborgare och som sådana i högre grad verkar för en hållbar utveckling samt helst uppfinner en miljövänlig teknisk lösning på hur problemet med en dator per elev ska lösas? Om det inte stämmer – om datorerna försämrar både skolresultaten och miljön – är det då försvarbart att fortsätta på samma sätt? Uppriktigt sagt tror jag inte att det går att finna entydiga svar på sådana frågor utan att leta väldigt länge bland de tvetydiga, med risk att bli ofrivilligt osunt selektiv. Det kan vara rätt att fortsätta satsa på skoldatorer trots negativa resultat på grund av att det tar tid innan förbättringarna märks (kapitel 6.8.). Det kan också vara fel att fortsätta trots utmärkta resultat om ingen insikt väcks i fråga om eventuella negativa effekter på miljö och hälsa. Det sista antagandet kan tyckas handla och äpplen och päron på samma gång men eftersom hållbar utveckling ska genomsyra allt skolan företar sig så går det inte att diskutera huruvida IKT ger bättre eller sämre studieresultat utan att samtidigt ta hänsyn hur IKT förhåller sig till hållbar utveckling, och därmed också vad IKT är (kapitel 6.13.). Eftersom hållbar utveckling står på minst tre ben; det ekologiska, det sociala och det ekonomiska, även om forskningen efterfrågat fler (Björneloo 2007:26), kommer jag att ifrågasätta IKT ur åtminstone de tre grundläggande perspektiven.



6.8. Fördelar med IKT i skolan

I en förstudie från 2013, som är beställd av ett antal svenska kommuner i syfte att fa° fram ett underlag för arbetet med digitalisering i skolan, framkommer många positiva effekter av IKT. Speciellt inom språkutveckling, NO-ämnen och matematik har höjd motivation och bättre resultat kunnat observeras. Undersökningarna visar dock att de positiva effekterna hänger intimt samman med hur tekniken används, snarare än med tekniken i sig, och att lärarnas ”förhållningssätt och metoder är mycket viktiga” (Hylén 2013:17), men i stort överväger de positiva resultaten.

En liknande undersökning i Falkenberg visar en mer motsägelsefull bild; De två° skolorna uppvisade ett något sjunkande betygsresultat då studien pågick, men vissa av lärarna svarade ändå att elevernas måluppfyllelse och resultat ökat, i 8 % av fallen till och med i mycket hög grad” (Hylén 2013:21). Många forskare är dock eniga om att positiva effekter av IKT först kan bli synliga efter så lång tid som fem till åtta år. Denna tidsaspekt kan möjligen förklara en del av de negativa resultat som kommit fram under senare år. Många svenska skolor har varit sena med implementeringen och inte fått vare sig den tid de behöver, eller det pedagogiska stöd från kunniga lärare som krävs, för att ta tillvara kraften inom IKT.

Ur social synvinkel finns det uppenbara fördelar med IKT. Då varje elev har en egen dator uppstår till exempel en jämlikhet som under andra förutsättningar inte går att räkna med på grund av olika sociala förutsättningar i hemmen. Det blir också allt lättare att kompensera funktionshinder av olika slag med hjälp av digital teknik (Hylén 2013:25).



6.8.1. Positiv miljömässig hållbarhet

För att kunna uttala sig informationsteknik i värderande ordalag överhuvudtaget krävs en jämförelse med ett alternativ för att det ska bli meningsfullt. KTH:s jämförelse mellan e-böcker och läsplattor är ett sådant försök och resultaten av den undersökningen säger mycket om hur komplext ämnet är och hur svårt det är att få fram resultat. Den ger nämligen inte något svar på om boken eller e-boken är bäst ur miljösynpunkt då detta är mer förknippat med hur produkten används och behandlas än produkten i sig (Borggren 2009:21). Det blir för den klassiska bokens del väsentligt bättre hållbarhetsmässiga resultat om den är en pocketbok, vilket inte är fallet i undersökningen, eller om den läses av fler än en person, vilket inte heller räknas med. För den elektroniska bokens del kan det fastställas att ”det största bidraget till den totala miljöpåverkan från e-boken kommer från produktionen av läsplattan och till viss del även avfallshanteringen av densamma” (Borggren 2009:21). Undersökningen kan även fastställa att e-boken, vid flitig användning, är bättre än en klassisk bok med hårda pärmar vilket kan tyckas tala till e-bokens fördel. Ett problem med detta resultat är dock att det lika gärna kunde tas upp bland nackdelarna eftersom förhållandet endast gäller vid en jämförelse mellan en flitigt använd läsplatta och en bok med hård pärm. För en mindre flitigt använd platta och en pocketbok råder det motsatta förhållandet.

Min tolkning av saken är att det helt enkelt är för svårt att få fram entydiga svar på frågor om vilket sätt att kommunicera information som är det mest miljövänliga på grund av att det finns så många parametrar att ta hänsyn till. Ett viktigt resultat från KTH-undersökningen är ändå att läsplattan faktiskt är mer miljövänlig, under förutsättning att den används mycket vilket i sin tur borde betyda att den produceras i mindre kvantitet i förhållande hur mycket den används, vilket faktiskt skulle vara fallet om plattan hade längre livslängd, vilket återigen pekar på förutsättningarna snarare än själva tekniken. Förmodligen gäller samma sak även för annan digital utrustning än läsplattor, det vill säga att den kan användas på ett betydligt mer hållbart sätt än i dagsläget.

Det finns idag mycket avancerad teknik som inte kräver mer energi än från några solceller. Det finns flashminnen, små som en lillfingernagel, som kan lagra lika mycket information som för femton år sedan hade krävt en riktigt kraftfull stationär dator och ytterligare femton år bakåt ett helt rum med datorer. Det finns också goda möjligheter att återvinna metaller och mineraler ur kasserade datorer, ofta på samma sätt som i de illegala sammanhang jag beskriver i avfallskapitlet men under kontrollerade former som är säkrare för de inblandade.
    ”Metallåtervinningen sker på smältverk där återvunnet koppar, aluminium och järn används som råvara i nya produkter. Små mängder guld, silver och palladium kan också återvinnas från kretskort. En del plast kan materialåtervinnas. Övrig plast, tyger och trä energiåtervinns genom förbränning.”
(Sveriges avfallsportal 2014)


Framför allt är det fullt möjligt att tillverka digitala verktyg som håller länge, dels för att de inte behöver innehålla några rörliga delar och dels för att de kan fungera med ett minimum av värmeutveckling. Detta resonemang implicerar dessvärre en överhängande risk för minskad ekonomisk hållbarhet, framför allt på kort sikt. På lång sikt ser saken annorlunda ut. Jag återkommer till detta i slutdiskussionen.



6.9. Nackdelar med IKT i skolan

I en forskningsstudie vid Örebro universitet under åren 2011-2013 granskades effekterna av en till en-satsningar. Resultaten visar på ”minskad lärartäthet, ökad arbetsbelastning för lärarna och distraherade elever” (Nerikes Allehanda 2014). Då kunskaper inom IKT i relativt hög grad är en färskvara är det, med tanke på att de flesta undervisar i andra ämnen än IKT, inte så konstigt att många lärare blir beskyllda för bristande kompetens (Atea 2011). Detta är extra allvarligt då undersökningar visar att det till stor del är pedagogernas förtjänst när IKT fungerar bra (Hylén 2013:17). Det finns dock alldeles för många undersökningar med olika resultat att ta hänsyn till, i alla fall med tanke på att denna undersökning inte gör anspråk på att bevisa att IKT är bra eller dåligt. Det viktiga i det här fallet är snarare att bevisa att det finns minst lika pålitliga resultat i båda riktningar, och att digitaliseringens självklara suveränitet följaktligen kan ifrågasättas.



6.10. Informationsteknikens avfallshantering

Att ”främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö” (Lgy 2011:5) är en tydlig formulering. Det kan dock behöva lyftas fram att det knappast kan råda något tvivel om att ”varje människa” avser alla jordens invånare alltså även de som arbetar med att smälta bort PVC-plast på svenska elektroniksopor för att få tag i säljbar metall. Självklart är det så att ingen svensk IKT-förespråkare stöder en dylik hantering men att den är ett faktum råder det inget tvivel om (Lyrenäs 2010:2). Det är, så att säga, inte meningen att svenska datorer som slängts ska kunna hamna i tredje världen eftersom en dylik sophantering är illegal i de allra flesta länder men om detta skulle visa sig omöjligt att förhindra av olika anledningar (Lyrenäs 2010:4) ser jag inget hinder i att ifrågasätta åtminstone den oreflekterade storskaligheten. En myndighet som vill verka för att samtliga årskurser i Sverige ska ha tillgång till en dator eller läsplatta per elev måste dock kunna ta ansvar för att väsentliga delar av processen är hållbara eftersom volymerna blir så stora. I Kungliga Tekniska Högskolans jämförande undersökning av e-böcker och läsplattor (Borggren 2009:10) uppskattas att 75 % av Sveriges läsplattor når de återvinningssystem som finns men att ödet för resterande 25 % är oklart. Klart är däremot att användare av läsplattor för läsning av e-böcker, jämfört med användare av surfplattor i större utsträckning är vuxna och dessutom använder sina plattor med den försiktighet som kommer naturligt av aktiviteten läsning av svart text på vit botten. Med andra ord kan vi utgå ifrån att läsplattorna i KTH-undersökningen håller längre än surfplattor och bärbara datorer i skolmiljö och vi kan förmoda, fast med ett uns fördomsfullhet, att de slängs på ett mer ansvarsfullt sätt. Sedan 1992 har det varit olagligt att dumpa miljöfarligt avfall i utvecklingsländer tack vare den så kallade Baselkonventionen som formulerades i FN 1989 (Lyrenäs 2010:3). Följande citat visar att konventionen inte efterföljs och att detta styrmedel alltså inte räcker.
    ”Det finns en EU-förordning som förbjuder export av elektroniskt avfall till utvecklingsländer. Ansvaret för att förhindra att det sker ligger hos de länder varifrån avfallet kommer. Alla EU - länder ska se till att medborgarna kan skilja på vad som är lagligt och olagligt. Om de ändå bryter mot lagen ska det kännas. Myndigheterna ska på ett effektivt sätt kontrollera att reglerna följs. Så säger lagen, men den undersökning vi har gjort avslöjar att Sverige idag är ett tryggt land för den som vill exportera avfall. I Sverige är det länsstyrelserna och kommunerna som ska sätta stopp för avfallsexporter, men för att göra kontroller måste de misstänka att det rör sig om olagligt avfall. Därför görs nästan alla kontroller från hamnar i samarbete med Tullverket. När Tullverket fattar misstanke kring en container kontaktar de länsstyrelsen eller kommunens miljöförvaltning som då kommer och gör en så kallad tillsyn av lasten. Men på de flesta platser i landet görs inga kontroller överhuvudtaget.”
(Lyrenäs 2010:4)




6.11. Tillverkning av informationsteknik

Hanteringen av kasserade datorer kan sägas utgöra den senare delen av datorernas livscykel och berörs påfallande sällan i skrifter om IKT i skolan. Den tidigare delen av deras livscykel är förstås tillverkningen och den berörs om möjligt ännu mindre. Ändå är tillverkningen av informationsteknologisk utrustning en enorm industri världen runt och utgör en sida av begreppet IKT som i likhet med avfallshanteringen inte går att bortse ifrån, till exempel då undervisningen ska belysa samhällets funktioner (Lgr 2014:9). Då skolan ansvarar för att varje elev ”har kunskaper om internationell samverkan och globala samband” samt kan ”analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling” (Lgy 2011:10) så borde detta betyda att skolan skall se till att varje elev blir upplyst om var huvuddelen av all elektronik tillverkas, av vem och av vad, eftersom dessa uppgifter utgör exempel på ”internationell samverkan och globala samband”, och eftersom det rör sig om så stora volymer.

Det allra flesta datorer och läsplattor tillverkas i Kina och Taiwan. Enligt Råd & Rön (2007) har de större märkena ingen egen tillverkning utan köper in delar från flera olika underleverantörer som i sin tur har andra underleverantörer. Möjligheterna för det företag som i slutledet säljer produkten att kunna ta ansvar för att alla delar i processen är hållbara borde i någon mån minska med antalet led. Jag åberopar endast logiken, men kan jämföra med förhållandet som gäller för elektroniksoporna. Många tillverkare tar ett visst ansvar för sina varors hädanfärd; tillverkare av färgpatroner skickar med en portofri påse att lägga den kasserade patronen i, så att den blir korrekt omhändertagen. Men likt ett företag med många tillverkarled så har produkter många slags köpare och det är förstås totalt omöjligt att veta var sopor hamnar när köparen är vilken privatperson som helst.



6.11.1. Tillverkning av informationsteknik ur ett socialt perspektiv

Tillbaka till underleverantörerna och deras underleverantörer. Att döma av en fältstudie av 28 fabriker i Kina, Thailand och Filippinerna som tillverkar komponenter till våra vanligaste datorer råder undermåliga förhållanden på dessa arbetsplatser (Råd och rön 2007). Ofta finns så kallade uppförandekoder anstiftade av datortillverkarna men merparten av de intervjuade arbetarna känner inte till dessa. En artikel i DN (2011) berättar om övertider som är mer än dubbelt så långa som de lagliga 36 timmarna per månad och om hur arbetarna får skriva på kontrakt där de lovar att inte begå självmord. Dessa uppgifter är allmänt kända och lika allmänt förträngda, eller möjligen normaliserade, men inte vittnar de om någon större hållbarhet ur ett socialt perspektiv.



6.11.2. Tillverkning av informationsteknik ur ett ekologiskt perspektiv

Ett aktuellt problem med framställningen av denna teknik är den lägsta nivån i tillverkningspyramiden, nämligen utvinningen av mineraler och metaller som är nödvändiga för att den nya tekniken ska bli energisnål, snabb och funktionell – med andra ord hållbar.

I ett DN-reportage från 2012 framträder en dyster bild som närmast för tankarna kolonialismen och implicit ställer frågan om vår nuvarande civilisation verkligen har lämnat den bakom sig? I Kongo har mineralhandeln sedan 15 år tillbaka finansierat en av de värsta konflikterna sedan andra världskriget (DN Kongo 2012). En av metallerna som utvinns i byn i det här reportaget är coltan, en vanlig ingrediens i kretskorten i de flesta datorer. Arbetsförhållandena är mycket enkla, mycket hälsofarliga och insynen begränsad för yttervärlden. Situationen är likartad på många andra ställen i Kongo, ett land vars totala mineralreserv har värderats till svindlande 24?000 miljarder dollar vilket är nära 50 gånger Sveriges BNP (DN 2012).

En annan DN-artikel från året efter skvallrar om att Kina tar över mycket av mineralbrytningsmarknaden med hjälp av låga priser (DN 2013). Denna artikel handlar i huvudsak om indium, en annan av de så kallade jordartsmineralerna dit även coltan hör. Fokus ligger dock på tillgången, eftersom den utvinningsbara massan av dessa ämnen helt enkelt håller på att ta slut (DN 2013). Förutom till bildskärmar behövs ”indium” även till vindkraftverk.



6.12. Miljöansvar

Inom näringslivet har begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) funnits i ett antal år. I EU definieras detta som:
    ”Ett begrepp som innebär att företaget på° frivillig grund integrerar sociala – och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin relation till intressenterna – utöver vad lagen kräver”
(Koluman 2007:19)(EU:s Grönbok 2001)


Detta bygger alltså på att företagen frivilligt arbetar för att öka sitt miljömässiga och etiska ansvar. En anledning härtill kan förstås vara rent ekonomisk, då det kan finnas risk för att ett företags varumärke försvagas om det visar sig att de inte tar ett tillräckligt stort ansvar, men effekten är förstås jämförbar med vad den skulle vara om anledningen endast var omtanke om jordens resurser och människors väl. Själva frivilligheten kan således ifrågasättas (Norström 2009:11) men det tycks ändå finnas en vilja att ta ansvar och att ansvar blir taget, även där det inte står så högt på agendan, med hjälp av moroten frivillig grund i kombination med faran för försvagat varumärke. Detta till trots visar en studie av hur stora svenska företags IT-avdelningar förhåller sig till hållbar utveckling att dessa ”delvis arbetar med vissa frågor som ingår i detta perspektiv men detta görs inte fullt ut inom den sociala och miljömässiga dimensionen” (Koluman 2007:51). Även en modern kommun kan väl i viss mån betraktas som en del av näringslivet? I alla fall presenterade Näringsdepartementet tre förslag till vad regeringen borde fokusera på under perioden 2008-2010 när det gäller IT och hållbar utveckling, varav ett var ”hållbara städer”. En studie från 2009 visar entydigt att IT och hållbar utveckling inte är sammanlänkade i de undersökta kommunerna (Aleborg 2009:16).

Det jag vill ha sagt i det här stycket är att näringslivet ändå tycks ha insett att hållbar utveckling kräver aktion utöver vad lagen kräver. Alla aktörer längs en produkts tillverkningskedja måste känna ett eget ansvar för produktens hållbarhet, även efter att den kasserats, och till detta behövs påtryckningar, engagemang och inte minst kunskap. Dessutom måste kunskaperna och engagemanget spridas och till detta behövs IKT.



6.13. Vad är internet?

Då IKT betyder informations- och kommunikationsteknologi förutsätter detta förstås att information kommuniceras. Inom en skola eller mellan olika skolor i samma område kan detta ske via ett lokalt intranät. För att komma åt allmänna bibliotek, e-post mm krävs dock att datorerna är anslutna till internet – ett globalt nätverk bestående av miljontals mindre nätverk som är anslutna till ett stamnät. Stamnätet drivs bland annat av företag, universitet och myndigheter och de mindre näten av olika internetoperatörer (DN Internet 2011). Vissa av de inblandade aktörerna tar betalt eller betalar för att vara uppkopplade men inte alla. Vad är då ett nätverk? Jo, datorer av olika slag – från små bärbara enheter till stora servrar som sitter ihop med varandra via vanlig nätverkskabel, telefonnätet, fiberoptik eller trådlös teknik. Datorerna, särskilt de som har serverfunktion, är alltid påslagna. I Luleå byggs just nu en andra serverhall för Facebooks räkning. Den första är till ytan stor som 17 hockeyarenor och förbrukar ungefär lika mycket el som Västerås. (SVD 2013)

Som en kuriositet kan nämnas att dessa båda hallar alltså endast är tänkta att tjäna användarna av det sociala mediet Facebook, dit en stor del av Sveriges elever i grundskolan kan räknas. Är därmed det ekologiska avtrycket vad skolan anbelangar så att säga befogat? Nej, snarare tvärtom då just användandet av Facebook är ett av problemen med tillhandahållandet av en dator per elev.



6.13.1. Internet och demokrati

Förutom problemet med det ekologiska avtrycket kan internet även framstå som problematiskt utifrån ett demokratiskt perspektiv. De senaste åren har internet spelat en stor och synbarligen positiv roll för åsiktsfrihet och mänskliga rättigheter runt om i världen. Tack vare internet har röster från folk under förtryck kunnat nå ut till en friare omvärld. Det har påståtts att de uppror som var en del av den Arabiska våren i stor utsträckning organiserades med hjälp av sociala medier som Facebook, Twitter och Youtube (Globalis 2013). Detta beror dessvärre inte på att internet är det minsta demokratiskt. Ett nätverk av sammankopplade maskiner kan inte vara demokratiskt. Däremot har det i många fall varit svårt för vissa regimer att hindra sina invånare att använda nätet i folkrättsliga syften, eller kriminella dito för den delen. Svårt, men definitivt inte omöjligt. I Kina går det till exempel inte att använda Googles olika tjänster på samma villkor som i väst; en lång period gick det inte alls, på grund av censurkrav och intrång från statligt håll (SVD Google 2014). 2009 förbjöds de båda sociala nätverken Twitter och Facebook i Kina men tilläts igen i september 2013, enligt DN (Kina 2013). Våren och sommaren 2014 när min son studerade i Kina verkade dock vare sig Facebook eller Google fungera (). Det råder helt enkelt en viss godtycklighet kring vad vi tillåts hitta med hjälp av världens största söktjänst (Aftonbladet 2014).

Det pågår hela tiden försök att få kontroll över internets användare och försök att kringgå kontrollen. Vi kan märka detta i vår epost när en betrodd bank ber oss uppdatera våra personuppgifter och vi endast med hjälp av vetskapen om att vår betrodda bank inte kommunicerar via epost kan avgöra att ett så kallat nätfiske ligger bakom. Vi internetanvändare är, och blir succesivt allt mer, vana vid att behöva hjälpmedel som nätfiskefilter, brandväggar och virusprogram samt att dessa ständigt behöver uppdateras i takt med att nya hot upptäcks. Det har varit så sedan internet föddes och är ingen nyhet för någon. Däremot är det viktigt att hålla i minnet att det inte var så länge sedan det föddes.

Internet är ett mycket ungt fenomen. Det utvecklas dessutom i en takt som är svår att överblicka och som självklart varit svår att överblicka från början, även för regeringar. Ur det demokratiska perspektivet går det dock inte att förbise att det är ett, med tanke på internets nuvarande storlek och komplexitet, förhållandevis litet antal företag som ansvarar för tillverkningen av de hårdvaror och mjukvaror som gör det möjligt för internet att existera. De är få till antalet men är mycket stora. Microsoft är ett bra exempel; deras grundare är idag världens rikaste man (Forbes 2014). Ett företag som Google har kapacitet att skicka personlig direktreklam till alla som är anslutna till dem. Antalet kontoinnehavare stiger dessutom förmodligen ganska fort eftersom det inte bara är personer som aktivt skaffar ett Googlekonto som får ett. Det behövs även ett dylikt för att kunna använda många androidtelefoner, för att lägga upp filmklipp på Youtube och för att kunna använda Gmail. Även Facebook skickar direktreklam baserad på användares aktivitet på nätet. Detta är inte hemligt på något sätt, i båda fallen presenteras det snarare som en service, fast det i praktiken är en fråga om registrering av privatpersoners vanor med hjälp av deras sökningar.



6.13.2. Informationssökning

Att söka efter information tillhör de aktiviteter vi människor oftast använder internet till. Speciellt i utbildningssituationen är möjligheten till informationssökning rentav den största fördelen med internet. Eftersom Google är ”världens överlägset mest använda sökmotor, med 64 procent av internetsökningarna” (SVD Google anklagas 2009) är de givetvis en mäktig källa till all världens kunskap men de är samtidigt en lika stor källa till information om sina användare och har förstås ett tungt ansvar vad gäller användarnas integritet. De har också ett ansvar att göra vad de utger sig för, nämligen leverera det användarna söker. Som jag redan nämnt råder en viss godtycklighet vid sökningar via Google eller snarare en konflikt mellan ansvaret att leverera rätt söksvar och ansvaret att inte göra det, i de fall stötande material kan komma ifråga. Det flesta är nog glada för den censur som innebär att en sökning på ett slumpmässigt valt kvinnligt personnamn inte genererar ett stort antal pornografiska förslag vilket faktiskt var fallet för femton år sedan men vi måste också vara medvetna om att det är Google som definierar vad som är stötande. En intressant reflektion om denna nya tids medier finns hos Stiftelsen för internetinfrastruktur:
    ”En positiv aspekt av traditionella medier och fysiska bevis är att de ger oss en möjlighet att följa en utveckling från då till nu. På internet råder ett motsatt förhållande. Allt innehåll är potentiellt föränderligt, källor dyker upp, etableras och försvinner. Information ändras för att ersättas av nya fakta.”
(IIS 2014)


Den amerikanske systemadministratören Edward Snowden avslöjade i juni 2013 att amerikansk underrättelsetjänst bedrev en betydligt hemligare hackerverksamhet, ända ner på privatpersonsnivå, just med hjälp av etablerade och mycket vanliga nätverk på internet, till exempel Yahoo!, Facebook, Paltalk, Google där Youtube ingår, AOL, de som drivs av Microsoft där Skype ingår och inte minst Apple (Wikipedia 2015).

Som en illustration till hur både föränderligt och förunderligt internet alltjämt fortsätter att vara, läste jag häromdagen i Metro (2014-11-21) att Viralgranskaren har vunnit Stora journalistpriset, i klassen ”Årets förnyare”. Viralgranskaren är ett organ som tar reda på om nyheter som sprids på internet är autentiska eller påhittade. Prisinstiftaren Bonnier AB anser således att det är en framstående journalistisk gärning att någon reder ut vad som är sant och falskt på nätet. I samma tidning några dagar tidigare uppmanar Jack Werner i sin nätkolumn (2014-11-17) alla medier att vara vaksamma på att nyheter som sprids via Youtube kan vara fabricerade i pr-syfte. Jag vill också påminna om att det mesta som syns på internet utom bland annat filmfiler och PDF-filer, är gjort med olika slags märkspråk för hypertext som anger vilken information som skall synas eller inte synas (Wikipedia HTML 2015), hur den ska se ut och inte minst vilken annan information hypertexten skall länka vidare till, som dessutom inte alls behöver överensstämma med vad som anges. Därför är det fortfarande inte tillrådligt att klicka på okända men lockande ikoner. Men visst kan det vara lärorikt. Eller som Susanne Kjällander säger angående sin forskning om digitala lärresurser:

”– Elever är ofta väldigt modiga på nätet, törs klicka på knappar och så vidare.” (IIS 2014)

Men så länge frasen ”en-till-en” gäller datorer och inte lärare så hamnar en stor del av ansvaret för det modiga klickandet på eleverna.



7. Slutsatser

Varför passar då inte IKT-klossarna i UHU-hålen? Ett sanningsenligt svar på den frågan kan tyvärr vara att de inte ens behöver passa. Vad jag menar med kloss-metaforen är att IKT kan vara ett utmärkt medel i arbetet för hållbar utveckling om det anpassar sin form till uppgiften. Det vill säga om drivkraften är densamma bakom både IKT och UHU. Är det en helt annan drivkraft bakom IKT så behövs det inte tas hänsyn till någon UHU-form. I styrdokumenten finns ett förhållandevis starkt engagemang för hållbar utveckling, speciellt i formuleringar som ”förståelse och medmänsklighet” och ”solidaritet med svaga och utsatta”. Engagemanget för användande av modern teknik är jämförelsevis betydligt beskedligare. Digital teknik efterfrågas knappt alls förrän i den senare delen där ämnen och inriktningar tas upp i enskilda punkter och då är det oftast samma formulering som återkommer, som om den vore inklippt. Så även om engagemanget faktiskt ger sken av att vara lite trevande så är ändå effekten av det inklippta att i stort sett varje ämne uppmanas använda ”digitala verktyg och medier”. Detta har definitivt bidragit till IKT-kapplöpningen.

Ett relativt litet tillskott av information i styrmedlen skulle alltså kunna ha fått tämligen stora konsekvenser. En annan liten ändring som tillkommit i den senaste läroplanen, som att de kunskaper som förmedlas ska vara sådana som ”utgör den gemensamma referensramen” kan vara ett tecken på en minskad tolerans i samhället, eller åtminstone mot de som förmedlar kunskaper utanför denna ram. När det gäller UHU i synnerhet är sådana små valörer i språket extra viktiga eftersom så vitt skilda intressen drar i begreppet från olika håll.

Hur är det då med IKT-satsningens bidragande kraft till förmån för den hållbara utvecklingen? I läroplanerna går det ju trots allt att tolka in en HU-solidarisk grundinställning och det står ingenstans att det behöver finnas en dator per elev. Det stora problemet är att det inte heller står någonting om vad som händer när det finns en dator per elev, inte bara i Sverige utan överallt vilket inte behöver dröja så länge, och när detta förmodligen händer innan tekniken för att tillgodose marknaden på ett miljövänligt sätt har hunnit uppfinnas. Om jag jämför med andra fenomen som gett sig till känna över tid, på samma sätt nämnda avigsidor, till exempel att könsöverskridande beteende existerar och inte bör diskrimineras eller att ålder plötsligt blivit känsligare och också kräver officiella påminnelser om sitt berättigande, så har dessa fenomen fått omnämnanden i den nya läroplanen (Lgy 2011:5).

Om det i styrdokumenten faktisk framgick tydligt hur IKT både kan bidra till och motverka en hållbar utveckling så skulle det generera både miljömässiga och kunskapsmässiga vinster samtidigt som det skulle främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö.

Vad jag saknar är ett ansvarstagande från beslutsfattare i någon form. I stället får vi allt fler datorer till allt yngre personer och därmed läggs ett allt större ansvar på dessa unga användare av den ständigt föränderliga och inte särskilt pålitliga kunskapskällan internet. Men likaväl som tekniken bakom IKT kan göras i högsta grad ekologiskt hållbar så kan internets enorma informationsbank användas på ett både ekologiskt och socialt hållbart sätt. Vad är det egentligen som hindrar detta?

Jag frågar inledningsvis om det kan ligga en motsättning inom den etablerade definitionen av begreppet hållbar utveckling när det gäller dess applicering på IKT. Efter arbetet med denna uppsats verkar det ganska uppenbart att det till och med kan röra sig om flera. En kan förklaras som att det kan anses ekonomiskt och socialt hållbart att förse världens barn med datorer och därmed öka utbildningsnivån såväl som miljömedvetenheten i stort samtidigt som det är ekologiskt ohållbart med tanke på framställning och sophantering men att två av tre hållbarhetsaspekter ändå kan anses uppfyllda på detta vis.

Jag efterfrågar också, i likhet med många andra, en alternativ definition av HU och inser i ljuset av att det faktiskt inte finns någon överordnad definition att det står mig fritt att använda vilken som helst. Jag kan, i enlighet med läroplanen, ”klargo¨ra skolans normer och regler och hur dessa a¨r en grund fo¨r arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler fo¨r arbetet och samvaron i gruppen” (Lgy 2011:12), och på detta vis till och med utarbeta en definition i samråd med eleverna.

Sammanfattningsvis kan resultaten av detta arbete beskrivas som att läroplanen kräver att elever skall se helheten, men att dagens implementering av IKT inte erbjuder möjligheter till detta avseende hållbar utveckling.



8. Efterord

Jag gick delkursen om hållbar utveckling redan 2005 och noterade då en uppgiven, närmast uttråkad, attityd hos många av studenterna. Möjligen var de mätta av att ha matats med begreppet i skolan på ett sätt som jag missade av naturliga skäl. Föreläsarna, som var närmare mig i ålder, framstod som klart mer engagerade, men åtminstone vissa var märkbart nedstämda av det ljumma engagemanget bland studenterna. Detta, i kombination med min egen inställning att det rimligen inte kunde finnas något viktigare att bry sig om, bidrog till att jag tog en paus på fyra år. Väl tillbaka på lärarprogrammet upptäckte jag en liknande leda avseende ämnen som genus och normer, åtminstone inom vissa grupperingar. Kanske kan det finnas ett samband mellan både ämnena och reaktionerna? Kanske har det att göra med att vi människor hyser en instinktiv, eller möjligen förvärvad, känsla av att det inte går att förändra ett normaltillstånd? Eller kan det ha att göra med att initiativet till förändringen kommer uppifrån?

När en funderar över normer och hållbar utveckling kan en uppleva att antalet aspekter och infallsvinklar blir fler och fler för att till slut skapa antingen förvirring eller skräck. Tankar om att en kraftigt decimerad mänsklighet är det mest hållbara ur ekologiskt perspektiv kan vara nog så logiska men föga upplyftande. Jag har i denna uppsats intentionen att hålla ner ämnet på ett mer gripbart plan, men kan inte låta bli att frisera den dystopiska stämningen i just detta stycke med att påpeka hur det lilla ordet ”en” har lyckats smyga sig in, relativt obemärkt, i denna text i stället för det än så länge vanligare ”man”. För bara fem år sedan hade jag aldrig kommit på tanken; för bara ett år sedan tyckte jag att det kändes språkligt obekvämt och nästan som ett politiskt korrekt påbud uppifrån och nu märker jag det i tal och skrift överallt. Plötsligt slår det mig också att det har varit norm i England i några hundra år. ”Can one imagine?” Detta är ändå ett bevis på att det går alldeles utmärkt att förändra våra attityder och normer. Kanske är det rent av lättare underifrån?




Petter Lantz

Vad tycker du om detta?    
skriv gärna din mailadress här:



Litteraturlista

Aftonbladet 2014 (hämtad 2015-01-04)
1 Censur blir din grav, Google
http://www.aftonbladet.se/kultur/article19193909.ab

Atea
Svenska rektorer anser att lärarnas it-kompetens brister (hämtad 2015-01-04)
http://www.atea.se/pressmeddelanden/2011/sveriges-rektorer-laerarnas-it-kompetens-aer-foer-daalig/

Brundtlandrapporten (hämtad 2015-01-04)
Our Common Future - UN Documents
http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf

Den enes bröd, den andres död (hämtad 2015-01-04)
Lyrenäs, Zurman
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25114/1/gupea_2077_25114_1.pdf

DN (hämtad 2015-01-04)
Kongos gruvor guld för ljusskygga smugglare
Publicerad 2012-01-29 06:52
http://www.dn.se/nyheter/varlden/kongos-gruvor-guld-for-ljusskygga-smugglare/

DN (hämtad 2015-01-04)
Smarta mobiler hotar sällsynta grundämnen
Publicerad 2013-10-27 06:54
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/smarta-mobiler-hotar-sallsynta-grundamnen/

DN Kina (hämtad 2015-01-04)
Publicerad 2013-09-24
http://www.dn.se/ekonomi/teknik/kina-oppnar-for-facebook-och-twitter/

DN (hämtad 2015-01-04)
Publicerad 2011-05-01 10:52
Inhumana arbetsförhållanden för Applearbetare
http://www.dn.se/ekonomi/inhumana-arbetsforhallanden-for-applearbetare/

DN - Vårt internet
Vad är internet? (hämtad 2014-12-11)
Publicerad 2011-02-21 07:30
http://www.dn.se/vart-internet/vart-internet-hem/vad-ar-internet/

Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt (hämtad 2015-01-04)
Ifous 2013
Jan Hylén
http://www.kfsk.se/download/18.11165b2c13cf48416de61b5/1377195405277/Ifous-Digitalisering-i-skolan+2013_1.pdf

Dobson, A. (1996). Environmental Sustainabilities: An Analysis and Typology. Keele: Keele Research Papers.

EU:s gro¨nbok. (2001). Fra¨mjande av en europeisk ram fo¨r fo¨retagens sociala ansvar. Europeiska Gemenskapens Kommission.

Forbes (hämtad 2014-12-18)
http://www.forbes.com/profile/bill-gates/

Forskning och Framsteg 2012 (hämtad 2015-01-04)
http://fof.se/tidning/2012/7/gron-teknik-slukar-sallsynta-metaller

Gilje, Nils. & Grimen, Harald. (2008). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Enskede: TPB

Globalis (hämtad 2015-01-04)
Svenska FN-förbundet
Den arabiska våren
Last updated 13.11.2013
http://www.globalis.se/Konflikter/Afrika/Den-arabiska-vaaren

Hållbara städer – bidrar IT? (hämtad 2015-01-04)
Zandra Aleborg
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20544/1/gupea_2077_20544_1.pdf

Ha°llbar utveckling i den gymnasiala undervisningen (hämtad 2015-01-04)
Claus Dreyer
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:237890/FULLTEXT01.pdf

Hopwood, B., Mellor, M. & O ´Brian, G. (2005). Sustainable Development: Mapping Different Approaches. Sustainable Development Vol. 13 s. 38-52.

IIS (hämtad 2014-12-29)
Susanne Kjällander
Stiftelsen för internetinfrastruktur
https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/kallkritik-pa-natet/

Implementering av utbildning fo¨r ha°llbar utveckling inom gymnasieskolan
(hämtad 2015-01-04)
Viveca Johansson Kerstin Magnusson
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9790/1/HT07-2611-211.pdf

Innebörder av hållbar utveckling (hämtad 2015-01-04)
Inger Bjo¨rneloo
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10517/1/gupea_2077_10517_1.pdf

IT24 (hämtad 2015-01-04)
Elev-pc räddningen för blödande bransch Publicerad 2009-04-08 06:01
http://it24.idg.se/2.2275/1.223057/elev-pc-raddningen-for-blodande-bransch

IT ur ett hållbarhetsperspektiv (hämtad 2015-01-04)
Emanuel Koluman Jari Löytynoja 2007
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4625/1/SSYSM_IA7400_V07_Koluman%2cEmanuel_L%C3%B6ytynoja%2cJari_IT%20ur%20ett%20h%C3%A5llbarhetsperspektiv.pdf

IT-utrustnings miljöeffektivitet (hämtad 2015-01-04)
Norström
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:225958/FULLTEXT01.pdf

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
(hämtad 2015-01-04)
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR

Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (hämtad 2015-01-04)
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705

Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling 2014
(hämtad 2015-01-04)
http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2012/05/Lyon-Declaration-2014-SV.pdf

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

(hämtad 2015-01-04)
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/manskliga-rattigheter-och-demokrati/fns-allmana-forklaring-om-de-manskliga-rattigheterna-/

Har musik betydelse för studieresultat? (hämtad 2015-01-04)
Dan Olofsson - Musikhögskolan Ingesund
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:5645/FULLTEXT01.pdf

Mångsynthet och mångfald (hämtad 2015-01-04)
Gunnar Jonsson 2007
http://epubl.ltu.se/1402-1544/2007/13/LTU-DT-0713-SE.pdf

Naturskyddsföreningen 2013 (hämtad 2015-01-04)
RAPPORT Hållbar utveckling i skolan – var god dröj
http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/rapporter/Rapport%20-%20var%20god%20dr%C3%B6j%2024-sidig%20ny.pdf

Nerikes Allehanda (hämtad 2015-01-04)
Publicerad 11 apr 2014 06:00
Projektet en elev – en dator sågas av forskare
http://na.se/nyheter/lanet/1.2450587-projektet-en-elev-en-dator-sagas-av-forskare

Pappersbok och elektronisk bok på läsplatta – en jämförande miljöbedömning
(hämtad 2015-01-04)
Clara Borggren och Åsa Moberg
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:355954/FULLTEXT01.pdf

Perspektiv på hållbar utveckling (hämtad 2015-01-04)
Högskoleverket 2004
http://www.uk-ambetet.se/download/18.1ff6bf9c146adf4b4967d6/1404210507293/0547R+Perspektiv+p%C3%A5+h%C3%A5llbar+utveckling.pdf

Persson, Martina & Sellgren, Germund (2007). Energi på hållbar väg: bashäfte. Solna: Världsnaturfonden WWF

Planering av undervisning för hållbar utveckling (hämtad 2015-01-04)
Anna Westöö
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26062/1/gupea_2077_26062_1.pdf

Regeringens skrivelse 2004 (hämtad 2015-01-04)
2003/04:129
http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/76/42/cb1f06c1.pdf

Regeringens 2015 (hämtad 2015-01-04)
http://www.regeringen.se/sb/d/10423

Råd & Rön nr 4/07 (hämtad 2015-01-04)
Hårt liv i datorfabriken
http://www.radron.se/granskningar/Datortillverkare-granskning---ny/

skoldator.wordpress.com (hämtad 2015-01-04)
http://skoldator.wordpress.com/lista-over-en-till-en-skolor-i-sverige/).

Skolinspektionen 2012 (hämtad 2015-01-04)
Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning
http://www.skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf

Skolverket (hämtad 2015-01-04)
Pressmeddelande 2013-04-16
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/allt-fler-datorer-i-skolan-men-stort-behov-av-kompetensutveckling-1.196645

Sopor.nu (hämtad 2014-12-29)
Sveriges avfallsportal
http://www.sopor.nu/En-sopas-vaeg/Elavfall/Annan-elektronik

SVD 2014-03-12 (hämtad 2014-11-27)
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/underkant-for-skolans-digitalisering_3355326.svd

SVD Google Kina (hämtad 2015-01-04)
http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/google-stoppar-kina-censur_4463039.svd

SVD Google anklagas (hämtad 2014-12-29)
24 juli 2009 kl 20:41
http://www.svd.se/kultur/google-anklagas-for-intregritetskrankningar-och-for-stor-kontroll-over-manniskors-natvardag_3253321.svd

SVD – svenskt näringsliv (hämtad 2015-01-04)
12 juni 2013 kl 14:13
Så mycket el drar Facebook i Luleå
http://www.svd.se/naringsliv/digitalt/sa-mycket-el-drar-facebook-i-lulea_8259950.svd

Unesco. (2008). ICT competency standards for teachers. Policy framework. (hämtad 2008-12- 26)
http://cst.unesco-ci.org/sites/projects/cst/default.aspx

Uppsala Universitet (hämtad 2015-01-04)
Valdebatt om utbildning för hållbar utveckling: krav på nationell handlingsplan
Pressmeddelande
Publicerad 2014-08-25
http://www.uu.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=2367&area=3,8&typ=pm&na=&lang=sv

Wikipedia (hämtad 2015-01-04)
Prism (övervakningsprogram)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Prism_%28%C3%B6vervakningsprogram%29

Wikipedia (hämtad 2015-01-04)
HTML
http://sv.wikipedia.org/wiki/HTML








Hem